Fjärde kontakten Lördag, 15.2.75 kl. 1.48


  • 1 Semjase: Under de senaste dagarna har jag uppfångat många starka tankar från dig. Du sysslar oerhört mycket med de mest olika ting, men jag får för din egen säkerhets skull inte besvara alla dina frågor.
  • + Men du sade ju att du inte skulle tränga in i mina tankar, om det inte var absolut nödvändigt ?
  • 2  Semjase: Javisst Jag har inte heller trängt in i dina tankar, men du har riktat dina egna så intensivt mot mig, att jag helt enkelt inte kunde undgå att läsa dem.
  • 3. Du har en fenomenal tankekraft, en kraft som vi hittills funnit hos mycket få människor.

 

  • + Det har jag inte tänkt på, och jag ville inte göra dig besvärad.
  • 4  Semjase: Då är det avklarat, så jag kan övergå till dina frågor, som jag tyvärr inte får besvara så utförligt, som jag själv skulle vilja.
  • 5. Jag själv och vi alla litar helt och fullt på dig, men det finns jordemänniskor, som med alla slags våldsmedel i sina händer skulle kunna locka ur dig varje hemlighet.
  • 6. Jag vet mycket väl, att du skulle värja dig, men trots det skulle de kunna tvinga till sig vissa uppgifter.
  • 7. Därför måste vi i varje hänseende låta försiktighet och omtanke råda.
  • 8. Men ställ nu dina frågor fritt, och efter eget avgörande, för jag varken vill eller kan besvara dem om jag diktatoriskt bestämmer i vilken ordning de skall komma.
  • + Tack, Semjase. Du talar perfekt tyska. Hur kommer det sig att du behärskar det språket ?
  • 9  Semjase. En bra fråga, som dock är lätt att besvara. Precis som jordemänniskan måste också vi lära oss ett språk.
  • 10. Men det faller sig mycket lättare för oss, och bereder oss mindre möda.
  • 11. Vi besitter alla de språk som nu talas, eller tidigare någonsin har talats på jorden.
  • 12. Det betyder att vi har noggranna uppteckningar av dem i de mest olikartade former.
  • 13. Från dessa utarbetas språkkurser, som du skulle kalla det.
  • 14. Detta arbete utföres av språkvetenskapsmän och maskiner, liknande dem, som ni kallar datorer.
  • 15. Ytterligare maskiner av liknande slag tjänar till att förmedla språket till oss, och inpränta det i oss.
  • 16. Det innebär att vi ansluts till en sådan maskin eller apparat, genom vilken vi får det önskade språket överfört till oss.
  • 17. Detta sker under ett hypnosliknande tillstånd, som utlöses av apparaten. Därigenom inplantas och registreras språkbegreppen och språksinnet hos oss.
  • 18. Detta tar 21 dagar.
  • 19. Därtill behöver vi ytterligare 9 - 10 dagar, för att också kunna tala språket riktigt.
  • 20. Det vill säga, att vi med hjälp av språkvetenskapsmän ock apparater måste öva oss i korrekt tal och uttal.
  • 21. För att lära in ett språk behöver vi alltså 50 - 51 dagar.
  • 22. På liknande sätt arbetar numera även jordemänniskan, särskilt i s.k. språklaboratorier, där dock bandspelare användas.
  • 23. Men därmed har hon redan tagit det första steget mot att bygga och använda apparater sådana som våra.
  • 24. På åtskilliga ställen arbetar man ju också hos er på liknande datorer.
  • + Ungefär så har jag föreställt mig det hela.
  • 25 Semjase. Jag vet

 

  • + Min nästa fråga hänför sig till vad du upplyste mig om vid vårt första sammanträffande, nämligen att jordemänniskorna inte skulle kunna resa omkring i rymden, om de inte uppfinner en annan drivkraft. Jag kan bara föreställa mig, att du med detta menar, att det måste röra sig om en strålningsreaktionskraft; en hyperdrivkraft så att säga. Enligt min åsikt måste det då vara fråga om ett drivsystem, som på något sätt förändrar materien när ljusets hastighet överskrides - som förmodligen sker. Strålskeppet slungas in i en hyperrymd, där tid och rum parallelliserar sig, enligt vad du har förklarat. Jag antar att tid och rum störtar ihop till den grad, att de helt upphäver varandra.
  • 26 Semjase. Vad du säger länder en vetenskapsman till ära.
  • 27. Och om man betänker, att du har arbetat dig fram till din kunskap på autodidaktisk väg, så framstår det som fenomenalt.
  • 28. Du har hamnat alldeles rätt med dina antaganden.
  • 29. För att resa i världsrymden fordras ett drivsystem, som kan ge hastigheter, som överträffar ljusets mångmiljonfaldigt
  • 30. Men detta drivsystem kan inte träda i funktion förran ljusets hastighet har uppnåtts.
  • 31. Därav följer alltså, att ytterligare ett drivsystem behövs, som kan ge en normalhastighet av upp till ljusets.
  • 32. Det betyder alltså, att ett strålskepp måste ha två drivsystem ; först normaldriften, som kan accelerera skeppet upp till ljushastigheten, och sedan hyperdriften, som du kallar den.
  • 33. Alltså det drivsystem, som ger hastigheter inom området milliontals eller billiontals gånger ljushastigheten således den hyperhastighet, som behövs för att genombryta hyperrymden.
  • 34. En rymd, inom vilken gäller, att varje massa ökas i viss relation till dess hastighet.
  • 35. Vid hyperhastighet bryts tid och rum ner och bildar nolltid och nollrum.
  • 36. Det innebär, att tid och rum upphör att existera.
  • 37. Och just därigenom kan man klara av att tillryggalägga distanser av otaliga ljusår på en bråkdels sekund - utan tidsförskjutning.
  • + Det betyder alltså, att för ett strålskepp och dess passagerare förlöper precis så mycken tid, som på själva hemplaneten eller på någon annan stjärna ?
  • 38  Semjase. Just det.
  • 39. När vi t.ex. lämnar Plejaderna och behöver omkring sju timmar för att komma till jorden, så föflyter bara sju timmar på vår hemplanet och på jorden.
  • 40. Vi behöver denna långa tid, eftersom vi till en början måste flyga ut ur planeternas område med normaldrift, och inte förrän långt ute i rymden kan övergå till hyperhastighet.
  • 41. Ur hyperrymden återvänder vi sedan likaledes långt utanför ert solsystem, och flyger hit med normaldriften.
  • 42. Vi finge aldrig störta in i hyperrymden alltför nära en planet.
  • + Jag förstår. Inbrytningen i hyperrymden skulle förmodligen kunna rycka med sig planeten eller planeterna in i överrymden, och spotta ut dem som dödliga projektiler, när strålskeppet bryter sig ut igen. På detta sätt har kanske t.o.m. de jättestora kometer blivit till, som rusar genom världsrymden - genom ansvarslösa stjärnresenärers förvållande ?
  • 43  Semjase. Du har delvis rätt. Man får verkligen inte bryta in i hyperrymden annat än mycket långt ute i rymden, eftersom planeter annars skulle kunna slitas med.
  • 44. Du har också tänkt helt rätt om utträdet ur hyperrymden.
  • 45. Det är faktiskt också så, att några kometer har uppstått på detta sätt, men bara några få. De flesta har letts in i sina farliga banor genom andra och naturliga händelser.
  • 46. Du har alltså bara delvis rätt, när du antar att alla kometer skulle ha uppstått så som du säger.
  • 47. Men faktum är, att sådana förekomster beror på ansvarslöshet, som finns i hela världsrymden, inte bara på jorden.
  • 48. Det är också fråga om ansvarslöshet, när nya högutvecklade intelligenser genomför sina första hyperrymdförsök alltför nära planeter.
  • 49. Man måste nämligen räkna fram säkerhetskravet, och det föreskriver, att hyperhastigheten får påkopplas först 153 millioner kilometer från närmaste planet.
  • + Det är mycket intressant, men hur fungerar egentligen hyperdriften ? Och hur förhåller det sig med normal-driften ?
  • 50  Semjase. Tyvärr får jag inte lämna några detaljerade upplysningar om detta till dig. Om jordens vetenskapsmän finge närmare reda på detta, skulle de mycket snart ha löst sina drivkraftproblem.
  • 51. Detta ligger emellertid varken i vårt eller världsalltets intresse, ty ännu är inte jordemänniskan fri nog att beresa världsrymden.
  • 52. Men vid en given tid, som inte är alltför avlägsen, kommer hon själv att finna lösningen på sitt problem.
  • 53. Jag får bara förråda så mycket för dig som att många av era vetenskapsmän dock är på rätt väg när det gäller att ta fram nödvändiga drivsystem.
  • 54. Jag får också nämna, att det rör sig om drivkrafter, som i vetenskapliga kretsar är känt som 'ljusemissionskraft' och som 'tachyon-drift', åtminstone i princip.
  • 55. Ljusemissionskraften utnyttjas som normaldrift, och har som funktion att förflytta strålskeppet på planeter eller intill en distans av 155 millioner kilometer från deras yta, alltså fram till säkerhetsgränsen.
  • 56. Längre bort kan tachyondriften kopplas på, om större avstånd skall överbryggas.
  • 57. Detta senare är då hyperdriften, som förmår betvinga hyperrymden och rum och tid.
  • 58. Vi själva har andra benämningar på dessa båda drivsystem, men innebörden är densamma.
  • 59. Vi har ett annat språk än jordmänniskorna, och därför måste jag ge dig förklaringarna med begrepp som du kan förstå.
  • + Det är fullt klart för mig, men jag förstår inte hur en sådan drivmetod fungerar. Jag känner till emitteringens grundbegrepp, och vad tachyoner är, men jag kan ändå inte föreställa mig eller gissa mig till, hur en drivmetod baserad på detta skulle kunna vara beskaffad. Kan du ge mig närmare upplysningar om detta ?
  • 60  Semjase. Nej, det får jag inte. Då skulle jag avslöja det totala drivsystemets hemligheter, och hur man alstrar och utnyttjar tachyonerna, liksom också emissionsdriftens hemligheter.

 

  • + Tack, det räcker. Jag vill inte pressa dig. Men ytterligare en sak intresserar mig. Om jag noga funderar över det hela, så skulle strålskeppets form inte spela någon väsentlig roll. Men en skivformig farkost borde väl ändå vara idealet, eftersom en sådan helt säkert bjuder det minsta aerodynamiska motståndet i en atmosfär. Det borde också gälla i vatten.
  • 61Semjase. Helt riktigt. Du har åter träffat på det väsentliga.
  • 62. Men i grund och botten spelar formen verkligen ingen roll.
  • 63. Skivformen garanterar emellertid det minsta motståndet, och dessutom har den de största möjliga ytorna, vilket gör drivsystemet på, eller genom dessa effektivt.
  • + Det förstår jag, men hur är det möjligt, att ett strålskepp inom en planets gravitationsområde, eller inom dess atmosfär kan nå oerhörda hastigheter, utan att det brinner upp, eller att passagerarna faller offer för det gigantiska trycket ?
  • 64  Semjase. Det är mycket enkelt att förklara, och det är inte längre någon hemlighet för jordemänniskorna, åtminstone inte för vetenskapsmännen. Strålskeppet är omgivet av ett strålskyddsbälte, som genast låter varje luftmassa passera utan att undantränga den.
  • 65. Precis detsamma händer också i världsrymden, där det vimlar av små1 osynliga partiklar.
  • 66. Denna strålskyddsskärm fungerar alltså så, att den skyddar strålskeppet mot allt främmande inflytande och yttre krafter, utan att vare sig förinta eller tränga undan vad som kolliderar mot skärmen.
  • 67. Allt som vill tränga in eller bjuda motstånd, blir helt enkelt bortförskaffat, utan att pressas undan.
  • 68. Ett undanträngande skulle nämligen genast föra med sig motstånd, som i sin tur skulle stoppa möjligheterna att färdas med obegränsad hastighet.
  • 69. Tack vare denna strålskyddsskärms garanterat avledande förmåga utlöses ytterligare en effekt, som är av den största betydelse, och för besättningen livsviktig.
  • 70. Genom tekniken med skyddsskärmens avledning, neutraliseras samtidigt också en planets dragningskraft.
  • 71. Det betyder nu inte, att denna bara blir förstörd, bortträngd eller upphävd.
  • 72. Precis som när det gäller luft, olika sorters strålning eller partiklar avledes den, så att resultatet blir, att inuti strålskeppet råder normal gravitation och attraktion.
  • 73. Det betyder alltså, att t.ex. ett jordiskt strålskepp skulle inom sig självt ge samma dragkrafter, som de på jorden rådande.
  • 74. Denna en planets dragningskraft är för övrigt inte alltid lika stark, utan är underkastad en viss växling, något som i en inte alltför avlägsen framtid kommer att kunna konstateras av era vetenskapsmän.
  • 75. Tack vare undanledandet av gravitationskraft och attraktionskraft vid skyddsskärmen, blir strålskeppet praktiskt taget till en självständig miniatyrplanet, som utan risk kan genomflyga varje atmosfär upp till nära ljushastighet.
  • 76. Och då attraktionskraften från den ifrågavarande planeten inte längre har någon inverkan på strålskeppet, känner sig också passagerarna så normala och obesvärade som om de själva skulle befinna sig på planeten, naturligtvis förutsatt att planeten själv motsvarar deras anatomiska möjligheter, och inte utsätter dem för alltför stora attraktionskrafter.
  • 77. I själva strålskeppet är naturligtvis dragningskraften anpassad efter passagerarna och helt kontrollerbar.
  • 78. Om strålskeppspassagerare från andra världar rör sig på planeter, som är dem främmande, och atmosfäriskt eller dragningskraftsmässigt fientliga, så använder de sig av rymddräkter och små transportabla apparater, som skyddar personen i fråga med en skyddsskärm av samma slag som strålskeppet har.

 

  • + Det är mycket upplysande och klart, men kan du ge mig tekniska detaljer för hur man bygger en sådan apparat ?
  • 79  Semjase. Det får jag tyvärr inte, men jag kan försäkra dig, att era vetenskapsmän redan arbetar med grundprinciperna för sådana apparater, och att det inte ska dröja länge innan tillverkning är igång.
  • 80. Men det ligger inom ramen för utvecklingen, att jordemänniskan skall utveckla sig en hel del innan hon löser dessa problem, så hon inte rent av kommer andra till skada.
  • 81. Och ändå finns fortfarande risk, att den barbariska jordemänniskan använder sitt tekniska vetande och kunnande och sina tekniska landvinningar ondskefullt och maktlystet för att stilla sitt maktbegär.
  • 82. Detta har förekommit - och förekommer alltjämt - även hos andra varelser från andra världar.
  • 83. Men när hon kommit så långt i teknik, att hon kan resa till andra planeter, så får hon inte göra detta bekymmerslöst, och hoppas att hon skall kunna besegra allt.
  • 84. 1 själva världsrymden lurar många stora faror, och invånare i andra världar är heller inte helt hjälplöst prisgivna inför ett angrepp från en annan ras.
  • 85. Det skulle för jordemänniskorna kunna följa dödliga nederlag och fullständig förslavning, som skulle vara liktydigt med ett återfall till primärstadiet.
  • 86. Men det skulle också kunna hända, att planeten Jorden bleve fullständigt förstörd, för de tekniska förutsättningarna finns i världsrymden - in i minsta detalj -hos ett stort antal mänskliga och omänskliga raser.
  • 87. Om jordemänniskan önskar föra sin barbariska härsklystnad och sitt maktbegär också ut i världsrymden, måste hon räkna med sin fullständiga förintelse, och inga andra planetväsen kommer att skynda till hennes hjälp.
  • 88. Men jordemänniskan måste också vara beredd att värna sig mot illasinnade inkräktare, vilket endast kan lyckas, om alla folk på er planet förenar sig fullständigt.
  • 89. Farorna från världsrymden är stora, och de lurar i galaxernas alla ändar.
  • 90. Mestadels rör det sig om grymma, maktgiriga väsen, som inte vet av några känslor.
  • 91. Andra åter vet att försvara sig väl, och - vilket är nödvändigt - de gör det alltid grundligt.
  • 92. Skulle nämligen ett storkrig skaka världsrymden, skulle hela universum förstöras.
  • 93. Det vore nog med krig mellan hela system, som kan resultera i deras egen förintelse.
  • 94. Därför aktar man noga på freden, och om så är nödvändigt betvingas den med våld.
  • 95. Detta måste jordemänniskan betänka, när hon i en nära framtid ger sig ut i världsrymden.
  • 96. Raser från andra världar låter sig inte vettlöst bekrigas, utsättas för förvisning, slaveri och utsugning, så som ar vanligt bland er jords folk.
  • 97. De kommer att värja sig med våld, och ännu en lång tid kommer de att vara jordemänniskorna oändligt överlägsna i all teknik.
  • 98. När så inte är fallet, står de ofta under beskydd av vidare och högre utvecklade intelligenser, vilkas teknik nått yttersta fulländning.

 

  • + Det var just sköna framtidsutsikter
  • 99  Semjase. Det är enda möjligheten att bevara freden och att inte bringa död och fördärv åt universum. Men allt detta måste meddelas jordemänniskan, ty ännu är hennes andliga förstånd mycket svagt utvecklat.
  • 100. Jordemänniskan bör göra sig förtrogen med tanken att hennes förfäder bringat hela mänskligheten och jörden själv till ruinens brant och i brådstörtad flykt måste de delvis evakuera planeten.
  • 101. Detta bör också tjäna henne som varning, att maktbegär och barbari är egenskaper som för död med sig.
  • 102. Att det förhåller sig så har också en annan ras i ert solsystem fått erfara.
  • 103. 1 sitt gränslösa hat och obändiga maktbegär har de förstört sig själva till sista man och inget levande överlevde kampen.
  • 104. Sin egen planet har de genom en oerhörd explosion förstört och förintat, och intet annat återstod än många tusen asteroider, som än i dag kretsar runt er sol -som manande minnesmärke över mänskliga varelsers dödande oförnuft.
  • 105. Allt som är kvar av den en gång praktfullt blomstrande planeten MALONA, som dess invånare i sitt barbariska maktbegär och oförnuft förstörde.

 

  • + Flicka lilla, det där var mycket intressant. Vet du mer ?
  • 106  Semjase. Jo då, men det får vara nog för i dag.
  • 107. Nästa gång får du veta mer.